susannewennberg

Jag tycker synd om barn som har föräldrar som skilt sig och som bråkar om vart barnen ska bo.
Pappan kontaktar oss, gör en flyttanmälan, sen ringer mamman fattar inte ett skit  -hon ska inte flytta från mig säger hon, det måste vara hennes pappa som gjort detta!!.
Ja å vad gör man, jag måste ju annullera ärendet..
Det behövs ändå två underskrifter för att det ska fungera.
Men jag tycker det är hemskt.
Varför gör man så?
Vem är det som är felande.
Mamman eller Pappan?

Att skilja sig i säg lär ju ha varit hårt nog för barnet men sen att de ska vara osams å tvista runt efter att de gått isär oxå.. Energikrävande om int annat..
Vuxna är väldigt egoistiska..
Tyvärr verkar det bli så med åldern.


Idag kommer det bli tråktråktråk på jobbet.
Ingen Minna. Ingen att fika med. Ingen att luncha med. Ingen att toksurra med.
Ingen Minna i morgon heller.
Kommer bli ett två tråkiga dagar.




Även fast man gör exakt samma jobb. Exakt samma tider på dagen så är det skillnad på timmisar o " de andra".
Inte bara rent praktiskt å sånt som man kan förstå utan även i vilka aktiviterer som ska anordnas.
Jaja, shit happends I guess.
Men det är ju lite tråkigt..


Nej nu annat sen matte tydligen som jag hade glömt bort..

♥