susannewennberg

Varför börjar man hoppas, varför börjar man tro.
Det  var så himla perfekt. Det såg perfekt ut men som vanligt hinner någon annan före.
Vad är egentligen meningen. Att jag ska bo här, jobba här, leva här i resten av mitt liv?

Varför är det inget som fungerar. Jag blir så himla frustrerad, arg o åter igen ledsen på allt sånt här skit som bara tar en massa tid och energi.
Nää tusan oxå, idag orkar jag helt enkelt inte inte tänka på sånt här..

Det ploppar upp nya dumma tankar hela tiden.
Ja visst jag har tak över huvudet, en inkomst, nåt att göra om dagarna å bla bla bla.
Ja det är super bra.. Men jag hade inte ränkt nöja mig med det här.
Fasiken heller.

Jag vill veta vad jag vill. Bestämma mig för det och nå dit.

Mm det är ju iaf en plan.

Nää idag ska jag vara bitter å halv sur.
För jag orkar inte anstränga mig till det andra hållet.
Om jag nu inte är "Happy feet", så är jag inte det.

That´s it.


Men jag hoppas att ni andra har en toppen dag med positiva tankar..


Nepps, nu är rasten slut o ska hoppa över vår ca 400 mail..

♥